Annons

Trovärdig och opartisk granskning i Ulricehamns Tidning?

Stellan Werling ifrågasätter den granskning UT gjort av arbetsmiljön vid miljö och samhällsbyggnad. "Jag upplevde återigen tonen som ganska ensidigt kritisk och det fick mig att fundera lite om hur 'trovärdig och opartisk' den här granskningen verkligen var", skriver han.
Insändare • Publicerad 23 maj 2020
Detta är en opinionstext i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Hur opartisk och trovärdig är UT:s granskning av MSB i Ulricehamn, undrar Stellan Werling.
Hur opartisk och trovärdig är UT:s granskning av MSB i Ulricehamn, undrar Stellan Werling.Foto: Pernilla Rudenwall

Ulricehamns Tidning är en del av vad vi kallar den tredje statsmakten, efter regering och riksdag. Det åligger våra medier att granska och nagelfara hur de högre makterna uppfyller sina åligganden på både nationell och lokal nivå, en viktig och grannlaga uppgift. Att UT ser det på samma sätt framgår tydligt av att man efter de flesta artiklar bland annat skriver att ”trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik”.

Jag läste nyligen en artikel i UT (9/5) om hur ett byggföretag i Alingsås tydligen blev av med rätten att bygga bostäder på det markområde ute i Villastaden där Henrikssons handelsträdgård tidigare låg. Företaget, som startades under 2019, och därmed inte har någon påvisbar historia, underlät att skriva under sin bygglovsansökan och var sedan oanträffbart för kommunen under en lång tid trots upprepade försök att på olika sätt få kontakt med de ansvariga.

Annons

Tufft, förstås, men har kommunen verkligen gjort fel? Tveksamt tycker jag, och jag tyckte mig nog också känna igen en "ton" i artikeln som påminde om tidigare kritik av hur kommunens myndigheter hanterar olika byggärenden. Lite väl mycket "snyft" för min enkla smak.

”Kanske skulle därför en del tidiga klarlägganden från tidningens ledning ha varit på sin plats för att undanröja alla eventuella tvivel.”

Detta föranledde mig därför att gå tillbaka och återigen studera tidningens utdragna "granskning" av kommunens MSB-funktion (miljö och samhällsbyggnad) med början 29/2. Tidningens chefredaktör, Kajsa Kettil, satte då i sin lördagskrönika tonen för vad som komma skulle genom rubriken ”Ulricehamn förtjänar bättre”, och under de följande dagarna och veckorna signerade Christer Seldevall över 20 artiklar under tre huvudteman.

Vi fick läsa om hur ett antal medarbetare, nuvarande och tidigare, var missnöjda med både processer och framför allt med högste chefen, om hur en stadsarkitekt gavs stort utrymme för att klaga över att han inte fått fritt spelrum att delge alla sina personliga visioner om framtiden, och slutligen om ett hur antal företag såg på sina kontakter med MSB. En "orgie i missnöje" skulle man kanske kunna sätta som övergripande rubrik på hela artikelserien även om där ju också släpptes fram enstaka mer positiva röster.

En del medarbetare sa sig inte alls känna igen sig i den utmålade bilden och Fredrik Ståhl, en av kommunens stora byggare, sa att MSB funkar bra men kunde vara lite snabbare. Säg mig den myndighet som inte kan vara lite snabbare?

Sammantaget blev detta den mest omfattande och kritiska granskning jag någonsin sett UT genomföra, och medan naturligtvis alla kommunala myndigheter skall hålla en hög professionell standard så undrar jag i mitt stilla sinne om MSB verkligen är det största problemet vi har. Själv skulle jag nog hellre ha sett att skolan utsatts för samma kritiska granskning, där handlar det ju trots allt om våra ungdomars framtid.

Men nu valde UT istället att lägga allt krut på denna granskning av MSB, och även om det främst handlade om Ulricehamns kommun så är byggärenden ofta långdragna och man kan man därför tänka sig att kritiken indirekt också kan relatera till det nyligen avslutade samarbetet mellan Ulricehamn och Tranemo.

Jag upplevde återigen tonen som ganska ensidigt kritisk och det fick mig att fundera lite om hur "trovärdig och opartisk" den här granskningen verkligen var? Kanske skulle därför en del tidiga klarlägganden från tidningens ledning ha varit på sin plats för att undanröja alla eventuella tvivel, inte bara från min sida.

Kajsa Kettil, UT:s chefredaktör, kunde ju till exempel redan från början öppet ha deklarerat att hon personligen är nära lierad med bygg- och fastighetsbranschen genom sin make och sin svärfar. Båda är aktiva delägare i ett stort antal företag inom branschen och sitter på tunga vd- och styrelseposter.

Finns där gamla konflikter med myndigheterna? Kanske också att hon själv sitter i styrelsen för ett familjeföretag vars verksamhet beskrivs som: ”Konsultverksamhet inom byggbranschen. Förvalta värdepapper samt därmed förenlig verksamhet”. Resultatet för 2019 uppgick till hela 19 miljoner kronor och synes ha uppkommit genom olika transaktioner inom just byggbranschen.

Trovärdighet och opartiskhet – centrala värden för UT:s journalistik?

Annons

Stellan Werling

UT svarar:

Annons
Annons
Annons
Annons